Cry Cry cry.

Allt känns som en gåta, varför?

Som livet springer förbi en och blåser en i håret. 

Allting känns konstigt. 

Något som går åt andra hållet. 

Något som ingen kan stoppa. 

Kanske senare i livet allt blir bra igen?

Sitter här och gråter, saknar mamma. Cornelia sover, vill inte väcka henne. 

Åh, gråtit i 2 dagar nu. På bussen och hemma.. 

Vet inte varför allting är så jobbigt just nu, kanske för jag inte är hemma så mycket. Men ändå, jag har ju vart hemma hur mycket som helst nu. Det är jobbigt att bo själv, att inte ha mamma eller pappa nära sig men jag visste inte att det skulle bli så här jobbigt. 

Jag hoppas allt blir bättre och det tror jag allt blir också, jag är nog bara lite psykiskt instabil nu. 

Jag vet inte varför jag saknar mamma så mycket, jag har bott med henne hela mitt liv. Vi har en bra relation, bråkar typ inget och jag kan prata med henne om vad som helst. 

Åh, allt är så jobbigt. Gråter. 

Jag vet inte vad jag skulle göra om mamma försvann. Usch, jag vet inte vad jag håller på med. Jag ska ju hem om 2 dagar igen.. Eller det blir ju imorgon men varför gråter jag. Jag träffa mamma för nåra timmar sen och hon ringde mig precis och fråga om allt var bra. 

Jag Älskar mina föräldrar så jävla mycket. Dom är det bästa som finns. 

Även om pappa inte vet vad som pågår riktigt i mitt liv så älskar jag honom extremt mycket. Han ställer alltid upp för mig, det gör mamma oxå. 

Jag har världens bästa föräldrar. Jag tycker de, dom finns där alltid för mig. 

Hur tackar man föräldrar som man älskar så mycket?

Om man kunde ge dem något så skulle det vara det bästa som fanns. 

Det var inte riktigt meningen att hela bloggen skulle handla om mina föräldrar men jag älskar dom så extremt mycket. 

Mamma berätta att hon saknar mig och oxå har gråtit. Så skrev hon jätte fint i ett blogg inlägg. (kolla 2 blogg inlägg ner). 

Klockan är snart halv tre, men jag kan inte sova. Igår kunde jag inte heller sova. Jag har vänt på dygnet, ska försöka vända tillbaka det men det är inte det enklaste. 

Nu snackar Cornelia i sömnen, snacka med henne förut. hehe, jag tror inte hon fatta vad hon snacka om. Jag sa: sluta snarka! Cornelia: ah, jag sa det till henne. Hehe, hon sover. Den här tjejen gör mig så glad, utan henne vore jag inte den personen jag är nu. Hon är så underbar. 

Känns som denna bloggen blir väldigt lång, men jag hoppas ni orkar läsa. 

Har gjort iordning lite mer i lägenheten. Satte upp massa planscher, blev mycket bättre. Städa även garderoben och plocka upp alla saker som låg på golvet. Ska sätta upp mina hyllor någon dag med, hoppas mamma och hennes sambo kan komma hit och hjälpa mig med de. 

Nästa vecka är det ullared som gäller, det ska bli kul. Handla julklappar och grejer till lägenheten tänkte jag och även lite saker till lägenheten. 

Vill måla om här, det ser så tråkigt ut. Svart och vit vill jag ha, hehe cornelia har ju precis målat om sitt rum i de men det blir ju så fräscht av dom färgerna. 

Nej, nu ska jag försöka sova. Får väl se om det går, annars får jag väl kolla på någon mer film. Har ju nåra stycken på datorn och hoppas även Cornelia slutar snarka så man kan sova. 

Ville bara säga: Mamma och pappa, jag Älskar er! <3