lördag 25 oktober 2008

Att planera framtiden, är det verkligen så bra?
Jag vill gärna ta allt som det kommer, spontan. Orka planera allt, men blir bara stressad och massa annat.
Visst planerar man vissa saker med livet om man ska ha barn eller inte. Om man ska gifta sig eller inte, om man ska bo i hus eller lägenhet.
Men vad vill man bli? Vi väljer redan vid 15/16 års ålder vad vi vill bli. Hur fan kan vi veta vad vi vill bli vid den åldern? Det är ju omöjligt. Det kommer ju ändras efter några år iallafall, det är ju många som byter linjer för dom kommer på att dom vill bli något annat.
Många snackar om ödet, men vad är ödet egentligen? Något som bara händer? Var det verkligen meningen?
Det finns då mycket och säga om detta, jag vill inte planera mitt liv det blir som det blir.
För guds skull jag är bara 17 år! Jag har kanske 80 år kvar och leva, vem vet? ingen! Lev livet medans du gör de.
Okej, ett liv efter döden tror jag inte det finns. Alla dör och förblir döda. Okej, en ande lite här och var. Men jag tror inte det är så mycket mer efter de, finns det andar?
Jo, jag tror det iallafall. Hur kan annars saker hända utan förklaring?
Jag sitter och tänker så här mycket nu igen, men de som tar upp dom riktigt djupa frågorna är ju mina kollegor Cornelia och Fia. Snacka med dem, då kan du fastna i ett evighets prat. haha
Var tar rymden slut? En sån fråga tex. aja, men nu ska jag dra mig. Puss :*

Inga kommentarer: